Kom på att jag skulle ta bort gräsgången mellan dessa båda holmar och kärra dit jord så jag finge mer yta att plantera på. Och slippa dra in gräsklipparen här. Bara lite gräs kvar att flytta. Svårt se på en solskensbild. Krattan vilar mot en hög grästorvor.
Jag bökade bort stenarna från den lägre muren till vänster. Väldigt bra byggklotsar, så den blev nästan färdig förutom en liten del i mitten där jag får leta reda på en lämplig sten. Fast först kärrade jag en massa jord på plats. Det syns att jag börjat på den andra sidan också.
Här var det mera att gräva bort och kärra jord. Bände upp en del stora stenar också, förutom de jag tog bort från den lägre muren.
Oj, så mycket jord det går åt. sån tur att jag köpte ett helt billass förra året. Kärra på kärra på kärra. Det var inget roligt arbete. Den stora stenen till vänster får jag tyvärr inte bort. Står lutad mot en flaggstångsbas. Skulle behöva brottaren Martin här för att lyfta bort den. Ättiksflaskan där för att försöka bli av med gräset som växte mellan den och cementbasen. Inte roligt om det börjar växa gräs här.
Men bygga murar är bland det roligaste jag vet. Fast dessa stenar var mindre byggvänliga. Men genom årens lopp har jag fått viss rutin, och trixar. Sand emellan, och mossa för bättre stabilitet. Här är den klar. Har redan fått en liten sedum också på ett ställe. Ska bli fler blommor på muren, och så måste det bli växter i jorden. De vita blommorna vid ena ekstammen är harsyra. Har tagit med en planta från skogen en gång, och det har spritt sig. Så vacker, och bladen är goda att äta också.
Närbild på harsyran invid ekstammen. Älskar denna växt. Blommorna har i likhet med vitsipporna slutit ihop sig under de kalla mulna dagarna, men denna dag i den plötsliga värmen exploderar all växtlighet och de vänder sina ”ansikten” mot solen.
Större fält bland eklöven. Bra gödning, men det blir inte samma effekt som på förra bilden. Glad jag är klar med detta, för nu fick jag mig ett ryggskott. En sträckning på en muskel igen. Får alltid det när jag börjar klaga på att allt är trist. Slår aldrig fel. En påminnelse om att jag borde vara tacksam för att jag ändå har det relativt bra och är relativt frisk.