Jag lämnade en liten smal luftspalt bakom traven mot vedboväggen. Men jag lovar, alls inte på detta vis. En dag lutade travarna så här, så jag bara väntade att allt skulle falla ihop. Det såg ut som om någon trängt sig in bakom och buttat till traven.
Jag har börjat plocka ner för säkerhets skull, kärran full, svängt om hörnet och slängt in i vedbon. Kan ju inte bygga på uppåt, snett som det är, så jag lär ta bort tills jag kommer ner till mera stabilitet. Men det har ju inte hunnit torka ordentligt.
Från den här sidan syns det ännu bättre hur stapeln lutar. Kan inte fatta hur det blev så här plötsligt en dag. Min luftspalt var mindre än 1 dm både nere och uppe. Otroligt att stapeln hållit sig så här mer än en vecka.
Det mesta är björk, men sonen hade även sågat upp och kluvit en gammal sälg, halvt murken, som fallit till marken. Den veden har färg som curry. Vacker att se på. Trä är vackert material.


