Enzo kan redan stå fint. Önskar jag hade samma tålamod med träning. Anne Grete plåtade och Görill ställde. A-G var på hemväg från utställning där hennes Our Passion Amadeus hade ställts sista gången i valpklass och tagit BIR och BIS-4. Grattis!
Enzos syster Tootsie är ev. till salu men inte till avel. Maila om du är intresserad.
För all tid du lägger ner och har lagt ner på den. Och hjärtligt tack för min jubileumssida.
Jag väntar och väntar på att min kära äldsta son, tillika webmaster, ska få tid att sätta ut på min framsida att jag jubilerar, tillsammans med några fina porträtt av Strömkarlar jag har hittat. Snart har halva året gått av jubileet, så nu borde det äntligen vara dags. Sätter ut en glimtare här på bloggen så länge.
Ja, jag har haft tibbar i 40 år. Började med golden retriever i slutet av 60-talet, och skaffade en liten tibbe vintern -69 -70, från kennel Krysant, som hade lhasa apso som huvudras, och hade importerat ett par tibbar från England. Det fanns inte många tibbar då, och skulle jag nu ha en fånig liten hund, fick det ju vara något ovanligt och exotiskt.
Hon hette Sela, kort och gott, och var particolour. Inte alls lik den tibbe som salig Mrs Ann Wynyard hade annonserat med i Hundsports julnummer -67. Sela hade lite päls, i motsats till annonstiken, som, om jag inte minns fel, var Ch Heyvan Lotus Blossom. Men ganska snart fick jag även köpa den vuxna engelska importen Bragborough Tammy från Krysant, en silversobel skönhet som dråsade i päls, och sen var jag fast. Det fanns inget fånigt hos denna ras. Den var mycket medveten om gamla fina anor från Orienten. På den vägen blev det. Jag blev den ödmjuke tjänaren, och har så förblivit, och kommer att vara så länge jag kan.
Jag kan minsann stå fint jag också, och fin är jag, men jag slipper det där med handling, bara njuter av livet, säger Lakritz.
Ett par ljuvliga bilder på honom från Carina och Jesper i Borlänge. Dom är förvånade att det gått så bra, och har valt rätt hund, säger dom. Han får oftast följa med överallt, är duktig med att springa ut i gröngräset och göra ifrån sig. Bara ett par olyckor har hänt inne. Grannarna är charmade, och stannar och klappar honom när dom passerar. Ja, hur kan man motstå den uppsynen.
Här ligger han och njuter på altanen efter leken i en skön bädd på sin filt. Husse knäppte. Tack så hjärtligt för hälsning och foton! Det uppskattas.
