Så är vi då inne i december. Väderleken för Nykroppa säger några plusgrader, men det stämmer inte här. Jag var nyss ute med tibbarna och städade bort bajs, och det frostiga gräset frasade under mina fötter. Allt är täckt med frost. Världen är gråvit. I mörkret om kvällarna gnistrar det i gräs och grenar. Håller långsamt på att vänja mig vid kyla. Men klär mig i täckkappa och termobyxor. Avskyr att frysa.
Stackars Gina, som mistat all underull efter valpningen, gör för det mesta snabbt ifrÃ¥n sig och ställer sig sen pÃ¥ en sten och huttrar. Men i dag fÃ¥r hon ”rus”, springer runt ett tag med Kitty och leker med henne. De vuxna är glada när vi gÃ¥r in , men Kitty skulle helst vilja vara ute lite längre. Hon kommer sist och jag fÃ¥r locka extra pÃ¥ henne. Hon bryr sig inte ens om när det regnar.
Gina och Micha är snälla och leker med Kitty ibland, men när hon blir för busig fräser de ifrån, och då slänger sig Kitty på rygg. Har lärt sig hundspråket. Kan tänka hon saknar Bill, för varje vaket ögonblick lekte och brottades de, under högljudda läten, när de inte åt, förstås. Hon är energisk, den lilla. Go och glad. Men som läget är här för tillfället, önskar jag någon ville ge henne ett gott hem.
I går var jag till tandläkaren för femte gången, fjärde akut. Vad jag saknar Christer Paulsson, som var min tandläkare i Filipstad. Synd han slutade. Fick vänta ett par år sen för att få tid på Folktandvården i Storfors. Ont om tandläkare, och de har fullt upp. Det lär nog bli sommar innan denna tand är klar. Ska få rotfyllning först i januari, har inte fått tid än, och sen ska det ju dit en konstgjord krona.
Borde stoppa några raggsockor nu. Hål i hälarna. Eller ska jag ta en promenad med de vuxna, månne. Det lockar inte, men vi behöver nog det, både de och jag. Inte mycket ljus att få, men inte särskilt mycket mer när solen skiner heller. Den står lågt nu, och skyms överallt av skogen här.
