Min älskade fors. Nedanför är en liten ”bassäng” som man kan simma i. Större behövs inte, för strömmen är ofta starkare än mina simtag, sÃ¥ jag glider bakÃ¥t i stället för framÃ¥t. För andra gÃ¥ngen sen vi flyttade hit, hÃ¥ller bävrarna pÃ¥ att bygga en damm, se överst i forsen.
Dammen ovanifrån. Vattenflödet är så starkt, så mycket åker med. Annars är deras bygge ett underverk. Jag vet, ty för många år sedan, preskriberat nu, kämpade vi om herraväldet över forsen. Grenar och kvistar läggs i kors, det tätas med grästovor och stenar, och det är synnerligen hållbart. Forsen försvann, och istället rann två små bäckar från var sitt håll. Den gången vann jag, men det tog veckor.
Strandkanten ser ut som ett plockepinnspel. Här är det bara små björkar och aspar, men på andra sidan älven ligger större träd.
Detta taget längre ner längs älven något år tidigare, för att visa vilka jätteträd de kan fälla.
Så här års brukar de väl vanligtvis ha boat in sig i sina hyddor, men fortsätter fälla och bygga i årets varma väder. Längst bak en hydda på gång.
Närmare bild på hyddan.
Tidigare hade älven endast en fåra, men nu har det blivit flera kanaler och öar på grund av deras framfart. Det här taget alldeles ovanför forsen. Det ger sig i sommar om det är någon fors kvar.