SÃ¥n tur att jag bara klippte av ett par grenar. De bruna torra bladen faller allt eftersom, och de till synes livlösa kvistarna hÃ¥ller nu pÃ¥ att fÃ¥ nya ljusgröna skott, och t.o.m. nya knoppar har spruckit fram, sÃ¥ det blev trots allt mycket mer blomning än jag räknat med. Det är mycket glädjande. Det fÃ¥r mig ocksÃ¥ att undra över, om vi ocksÃ¥ förnyas pÃ¥ nÃ¥got sätt, när vi en gÃ¥ng lämnat jordelivet. Den tron finns ju i flera religioner. Tankar, som infinner sig när man oundvikligen närmar sig slutet av sitt liv…