Besökte kirurgavdelningen i går på Karlskoga lasarett. Hudläkaren som tidigare tittat på en knepig grej jag hade på kinden, tyckte den skulle tas bort. Jag skars, med marginal, brändes, syddes med nio stygn och tyckte det tog evigheter innan allt var klart. Fattar inte hur någon med vett och vilja lägger sig under kniven för s.k. skönhetsoperationer. Natten var inte precis trevlig, för ont gör det efteråt. Sen ska stygnen tas på mån- och onsdag. Och jag ha kirurgtejp minst en månad för mindre fult ärr, enligt instruktionerna.
Grått och gråkallt. Har lysen tända inne. Har ingen lust för en promenad i dag, och väntar på några plusgrader som komma skall de närmsta dagarna. Roar mig med att sätta ut bilder här på bloggen som jag fått av ägare till Strömkarlar i stället.
Här är Gia som blickar ut över sina domäner. Husse bor intressant i en stuga från 1700-talet.
Här ligger Gia på bordet och ser mycket uppmärksamt på TV. På vad berättade inte husse, men något mycket intressant ser det ut att vara.
Här på promenad med husse, och som typisk tibbe måste man ju upp så högt det går. Så vacker hon är på denna bild, och vilken fin päls hon har.  Och jag som älskar stenar i alla storlekar, blir helt lyrisk över denna bild.
Har även fått bilder på Gias systerson Bill, numera Wille. Som synes känner han sig nu helt hemma och har en kompis i mopsen Toker.
Här på tur med Toker.
Och här med den ena av mattes båda döttrar. Plutten, så fin du är! Vet att du har det bra, och får leka med både katten och mopsen och blir älskad. Men tänk så svårt det är att skiljas.