Strömkarlens Aniara, Jara, med dotter Strömkarlens Gudagåva, Ava, fick följa med i torsdags. Jag har börjat gå detta skoterspår som en av mina söner kört upp, för att förbättra min kondition. Tar med olika tibbar varje dag.
Ja, vad vill du matte? Skaren bär tibbarna men inte mig, så de gör små utflykter åt sidorna då och då, men är ganska duktiga på att komma när jag ropar häråt. Jara blev 12 år den 26:e jan, men hänger bra med ändå. Undantaget när de fann rester av en fågel, förmodligen tagen av en räv.
Vad hör Ava? Eller ser? Än har jag inte sett något djur, men spår efter älg, och en rådjursklöv. Väldigt intressant, tyckte tibbarna, men kom ändå när de nosat klart. Månne taget av ett lodjur. Här i utkanten av en myr skällde de på något i skogskanten. Lite ängsligt, tycker jag då, men min son säger att han inte sett några vargspår, däremot av lo.
Terrängen är väldigt oländig, där det inte är myr, och jättestora klippblock ligger här och var.