Strömkarlens kennelblogg

På kvällarna drar jag ur alla sladdar för säkerhets skull. Vill inte springa runt på natten och göra det, om jag vaknar av ett åskväder. Har ju datorn över telefonen, och har fått båda förstörda av åsknedslag, telefonen flera gånger. Väderlekstypen nu är inte trevlig. Risk för åska varje dag. Har satt i sladdarna och är inne en kort stund,  för molnen tornar upp sig. Sitter lite som på nålar av den orsaken, men tänkte skriva lite glimtvis varje dag vad som timat under sommaren.

Åkervindan som klänger längs staketet ökar i omfång varje år. En av sommarens sista blommor. Micha ligger på favoritstenen och kollar mig när jag knäpper.

Försökte mig på en närbild, men fick inte fram den spröda skönheten som jag önskade.

Fast så spröd är den egentligen inte. Den vindar sig uppåt  runt allt den når. Här har den fortsatt upp i en tallbuske , högt över  staketet. Brännässla och en glimt av balsamin syns i bakgrunden. Den senare är också en av de sista för sommaren. Tacksamt för humlor.

Och nu drar jag ur sladdarna igen. Det ser inte trevligt ut. Och SMHI har ju lovat åska här och där. Hoppas inte här, men risken finns.

Nu är det flera som undrat om det hänt mig något, eftersom jag inte skrivit något på 3 månader. Orsakerna är många. Sommar, t.ex. med allt vad det innebär. Bad i min älskade lilla älv under värmeböljorna. Många trädgårdsarbeten. Har flyttat azaleor, och även fått nya rhododendronbuskar genom att kapa av nedlagda grenar som rotat sig, hela 7 stycken. Resor, flera stycken till tandläkare. Det hjälpte ju inte när keramiktanden äntligen kom på plats, för det gör ont när jag tuggar. Resor även till veterinär. Bl.a. hade Gina ett fult sår efter en fästing. Det har inte blivit så många bilder, men nu lär jag väl skärpa mig och skriva lite oftare. Så trevligt att få höra att jag blir läst.

Efter flera timmars arbete är nu traven fixad, så jag kan fortsätta trava.

Här syns skillnaderna i färg. Björkens ljusa, sälgens curryfärgade.

Uppförsbacke sista biten med kärran. Det har varit en uppehållsperiod med klyvningen. Regn, hagel, snöblask. Men nu finns det lite mer att kärra upp igen. Så roligt att trava.  Lite som att lägga pussel.

Jag lämnade en liten smal luftspalt bakom traven mot vedboväggen. Men jag lovar, alls inte på detta vis. En dag lutade travarna så här, så jag bara väntade att allt skulle falla ihop. Det såg ut som om någon trängt sig in bakom och buttat till traven.

Jag har börjat plocka ner för säkerhets skull, kärran full, svängt om hörnet och slängt in i vedbon. Kan ju inte bygga på uppåt, snett som det är, så jag lär ta bort tills jag kommer ner till mera stabilitet. Men det har ju inte hunnit torka ordentligt.

Från den här sidan syns det ännu bättre hur stapeln lutar. Kan inte fatta hur det blev så här plötsligt en dag. Min luftspalt var mindre än 1 dm både nere och uppe. Otroligt att stapeln hållit sig så här mer än en vecka.

Det mesta är björk, men sonen hade även sågat upp och kluvit en gammal sälg, halvt murken, som fallit till marken. Den veden har färg som curry. Vacker att se på. Trä är vackert material.