Strömkarlens kennelblogg

Det blev bistert kallt pÃ¥ en gÃ¥ng. I gÃ¥r morse -18, och inomhus i sovrummet där jag har datorn, bara 15 plusgrader. NÃ¥got bättre i dag, men det blir inte lÃ¥nga stunder här. Har stela, isiga fingrar. NÃ¥got fel pÃ¥ värmesystemet… Vet ej.

Har fått bilder av Anki. Hon är duktig på att träna Missa, som jag kallar henne här, fastän hon till vardags kallas Molly. Men för mig är ju Molly så inrotat en dotter efter Enya, så på bloggen får det bli Missa. Jag är inte lika duktig på att träna Maja, systern, tyvärr. Hon är svart, utan tantecken, som sina förfäder.

Här vilar Missa ut efter en tur ute i snön.

Har kisar morfars mor, Azienta Tui, mot solen år 2004. Import från Nya Zeeland för att få ytterligare en svart linje. I dag blir hon 11 år. Hon hade i sina två kullar 12 valpar, och jag tyckte det räckte, men ångrar nästan att jag inte  prövade en tredje gång, så jag hade haft en dotter.

Tuis son Strömkarlens Tian Shan, i sin ungdom, uppställd av min dotter.

Här är Barrajy Black Image, ”Uffe”, med syster Barrajy Blackberry, ”Tuffla”, c:a 4 mÃ¥nader. Import Ã¥r 2000 frÃ¥n Australien för att fÃ¥ svart, som inte fanns innan i Norden. Tuffla är mormors mor till Maja och Missa.

Uffe hållen av Leena från Kulo-Ahos, när de var här för parning med en tik. År 2003 blev Uffe 4:e Bästa hane med cert för Tony Moran i Halmstad.

Tuffla vuxen. Var ganska liten, så jag nöjde mig med två kullar. De tre sista bilderna tagna med vanlig kamera, som min son scannat för länge sen. Tyvärr inte av bästa kvalitet.

I går tog jag några foton på Hulda. Önskar jag hade en snabbare kamera. Men jag fick några rätt bra bilder.

Önskar jag kunde gå in i bilden och dra vänster bakben bakåt. Men det syns att hon har en rak fin rygg.

Hulda är en mycket älsklig tik. Det är så trevligt att få bli bekant i lugn och ro innan hon ska löpa.

Här i hög upplösning, för hon stod på långt håll. Öppnar jag hennes fina nos, avslöjas ett perfekt bett. Inte mycket jag skulle vilja ändra på henne. Några små detaljer, men vilka behåller jag för mig själv.

Till min stora glädje hade vännen Anki, Ann-Christin, med mor, bestämt sig för Missa. De kom i fredags, och som tur var hade Karlskoga Djurklinik öppet, så hon fick ett färskt friskintyg. Jag glömde ta ett foto före avfärd, som jag brukar, men fick detta av Anki.

Här är Anki med Strömkarlens Disa och A-Tilda’s Silvi, dotter till Strömkarlens Enzo Ferrari, medan mor Ann-Marie hÃ¥ller i lilla Missa, som ska kallas Molly, för Missa kallas deras katt. Vacker omgivning för turer, som synes. Hos Ann-Marie är de när Anki arbetar. Ett toppenhem alltsÃ¥. Foto taget av dotter Mimmie.

Första dagen i sitt nya hem tillsammans med Silvi. Underbart vacker utsikt från altanen.

Disa har blivit tröstmamma. Så gott att se. Värmer gammelmattes hjärta.

Måste ta med ett gammalt foto. Besök för länge sen. Här är mormor, som köpt tibbar av mig -75 och -76. Dotter Anki, som har Strömkarlens Vidar, köpt -95, och dotterdotter Mimmie, som håller i Strömkarlens Nebulosa, på foder där -96, men användes aldrig, då brodern fick njurfel, då kallat PNP. Nu avlidna. Mimmie har sedan hon flyttat hemifrån köpt Strömkarlens Hagbard -2010. Tre generationer som köpt härifrån, alltså. Det känns gott för en uppfödare.

Här är Ann-Maries andra tibbe, hanen Strömkarlens Sirdah, som var efter Hawaii-importen Ch Ba-Ba undan en Amcrosstik. Hittills har de varit som sällskap, men Anki funderar på liten uppfödning framöver.

Enya som tomte.

Tröttsamt att dela ut klappar. Tar en lur.

Enya i knä på Samuel, min dotterson, där hon numera bor, eftersom hon inte fick vara i fred för Bessie. Här är hon ensamhund och har det bra och blir bortskämd, som det anstår en drottning.