Strömkarlens kennelblogg

I dag blev det plötsligt molnigt och svalare, så forsen lockade inte, där jag svalkat av mig de senaste dagarna. Så nu blir det äntligen av att berätta lite om besöket hos Bondmorans, för 14 dar sen. Jag skulle möta Britt-Marie från Pandikkis och Ingvor från Tibblerones i Laxå, men en lastbil med farligt material hade kapsejsat på E20, så det var köer åt båda håll, så jag fick signal om att i stället möta upp i Askersund, för de tog en annan väg.

Jag hade god tid på mig, så jag tog ett stopp här vid Laxsjön, och åt en vaniljglass vid denna vackra utsikt. Framme i Askersund hann jag precis stiga ur bilen, innan de körde in bredvid mig. Förträffligt tajmat. Bekvämt och mycket roligare att sen vara passagerare tills vi så småningom var framme.

Här plåtar oss B-M på trappan med Stefan och Margareta. Mycket trevligt värdpar, vackert hus, gudomlig trädgård, och jättegod lunch under glatt samspråk.

Några av deras tibbar, mycket vältypade och välväxta. Jag blev helt lyrisk. Jag blev bl.a. förälskad i en hane, Bondmorans Non Stop, en gyllene hane som visade sig ha Jesse, Strömkarlens Hjärter Ess, i stamtavlan, när vi kollade dessa.

Möjligen kan detta vara han, eller någon annan lika fin.

Här är tre söta systrar, som hade ljuvliga ”ansikten”.

Men här fanns ju även en massa växter, som en tålmodig Stefan grävde upp åt oss trädgårdsintresserade. Vi riktigt frossade i alla möjligheter, och bilen blev smockfull. Foto B-M.

Här får jag skott av vindruva, men det spörs om de klarar sig här uppe i Värmland. Foto B-M.

Ã…t en anemon mÃ¥ste jag gräva en ny ”holme”. Hjälp, sÃ¥ mycket stenar det var i jorden. Stora bumlingar som tog timmevis att bända upp, samt en massa mindre. Massor av rötter när jag fick bort torvorna. Här har jag arbete resten  av sommaren när det inte är badväder.

Tack Stefan och Maggan för en oförglömlig dag, och tack Britt-Marie och Ingvor för trevligt sällskap. Synd det är så långt dit ner.

För ett tag sedan hörde jag av Britt och Willy Nilsson, som undrade om de fick titta in på väg norrut. Det var länge sen vi sågs. De har fött upp tibbar under namnet Jollbarts i många år. Så klart att de var välkomna! Jätteroligt att träffas igen. De hade ingen tibbe kvar, så jag frågade, om de inte kunde tänka sig att ge Ava ett hem, eftersom hon inte är sams med de andra tikarna. Hos dem visste jag ju, att hon skulle få det bra. Och till min glädje bestämde de sig för henne. Så i dag har jag tagit adjö av Ava. Det känns lite vemodigt, men samtidigt vet jag att hon kommer att må mycket bra och bli ompysslad som ensamhund. Tack snälla Britt och Willy!

Strömkarlens Celia, ett härligt foto som B-M Björk har tagit. Tack för det. Visst ser det ut som om hon skrattar.

MÃ¥ste sätta ut ett foto pÃ¥ Celias mor, Juni, Wildside’s Unique To Strömkarlen, som ocksÃ¥ skrattade.

Detta fick jag av Solveig Vilén. Tack för det. Blev ju riktigt hyfsad här. Är inget vidare fotoobjekt.

Här har Celia med matte blivit frampekad till första plats i Bästa Tik, och forsar fram med blicken fäst på matte i löst koppel. Härlig stil. Gud, så glad jag blev! Fått detta också av Solveig Vilén.

BIS: Ch Gamla Herrgården Mozart, visad av Lill Gustavsson. Domaren Svante Frisk. Cert BIM över c:a 35 tikar: Strömkarlens Celia med matte Helena Lindqvist. Det var rysligt spännande att först se henne vinna den stora  klassen öppna tikar, och att sen ta hem Bästa Tik med cert, sitt andra raka. Underbart! Det vägde med råge upp mina egna Strömkarlars mindre lyckade resultat. Nalle var trött, tung och trög, och det blev bara VG. Det har inte hänt sen han var junior. Gia och Gina var som lealösa dockor på bordet, rörde sig något så när hyfsat, men måste  tränas.

Celia igen, eller Cello som hon kallas, ställer sig rätt själv. En fröjd att se. Och matte Helena har tränat henne väl.

När utställningen var klar, blev jag till min överraskning inropad i ringen, fick blommor, en flaska fin ”dricka” och present med anledning av SKKs utmärkelse. Blev väldigt glad och rörd men samtidigt lite generad av all uppstÃ¥ndelse. Det tillhör inte vardagen.

PlÃ¥tad frÃ¥n alla hÃ¥ll och kanter. Detta taget av E. Käck Holm. I bakgrunden Helena med Celia och hennes dotter Limetwigs Mount Gessi. Sen var det att packa in allt i bilen, vilket blev ett riktigt pusslande för att allt skulle fÃ¥ plats,  och som vanligt tog Ingvor frÃ¥n Tibblerones ratten till Mariestad, – tack för gott sällskap – och därifrÃ¥n körde jag ensam hem de dryga 12 milen, trött men nöjd efter en trevlig dag.