Min son Jonas’ hand full av knott. Han har varit pÃ¥ besök här över midsommar, och vädret var perfekt för dessa smÃ¥ satttyg, som tycks vara oändligt mÃ¥nga och giftiga i Ã¥r.Hur han klarade av att hÃ¥lla handen stilla medan de bet, är mig en gÃ¥ta. LikasÃ¥ hur dessa insekter, smÃ¥ som dammkorn som surrar runt en, kan bita genom huden och bilda stora och röda bett, som kliar en vecka. PÃ¥ mig, vill säga. PÃ¥ de flesta andra tycks betten bara klia en liten stund. Jag ser ut som en finnig tonÃ¥ring i ansiktet, och mÃ¥dde sÃ¥ dÃ¥ligt, att jag till slut fick rÃ¥det att köpa allergitabletter, och se, det dämpade äntligen den fruktansvärda klÃ¥dan.Vidare fick jag ett nät av Gunvor pÃ¥ Bergrabben att trä över huvet när jag är ute och jobbar i trädgÃ¥rden. Medan hon bodde i norra Norge hade de sÃ¥na pÃ¥ sig när de plockade hjortron och tränade sina labradorer i blodspÃ¥r. Tack för det. Nätet är väldigt bra, och blir flitigt använt, sÃ¥ att när jag pÃ¥ kvällen sluter ögonen ser jag svarta minirutor.
Knotten väller in när jag släpper ut och in hundar också, och är minsann goa till att bita inomhus, tills de samlas som en liten arme i fönstren och kryper, där de nästa dag bara är små döda prickar. Tibbarna är också utsatta för dom, och deras huvuden kan vara prickiga av små knott.Däremot har jag på mina egna tibbar bara sett två fästingar i år. Tidigt i våras satt en nära ögat på Molly, och i dag kröp det en i pannan som inte hunnit suga sig fast. Ugh!
Jag tänker pröva att bada nån i grönsåpa, ett tips som en jägare gett i en Hundsport förra året. Tians parningstik i våras brukade badas med det, sa ägaren, och det hjälpte. Apropos den tiken, så har hon nedkommit med fem valpar, i svart, sobel och particolour. Så han kan lämna många färger.
Nu stundar resan till Stockholm. Jag måste säga, att det är med skräckblandad förtjusning jag ser fram mot dessa utställningar. Spännande ska det bli, men jag har med åren blivit allt slöare vad gäller längre resor, och trängsel inomhus har jag aldrig tyckt om. Båda dagarna är tibbarna uppdelade på två domare, så det går inte att följa med bedömningen lika bra. Och eftersom det förmodligen kommer många tibbar från andra länder, hade det varit väldigt intressant att se allihopa ordentligt.